Vad är brotts- förebyggande arbete?

Sveriges kommuner och regioners (tidigare SKL) definition av brottsförebyggande arbete står att finna i boken ”Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete” som SKR tagit fram tillsammans med Polisen och Brottsförebyggande rådet. Här svarar Greta Berg, från SKR Trygghet & Säkerhet avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, på frågor kring brottsförebyggande arbete.

Definitionen av brottsförebyggande arbete
”Brottsförebyggande arbete är åtgärder som syftar till att dels påverka de omständigheter i situationen som gör att personer väljer att begå brott, dels de åtgärder som syftar till att minska benägenheten hos människor att begå brott.”

Länsstyrelsens roll i brottsförebyggande arbete?
Länsstyrelserna har ett uppdrag att stötta kommunerna i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det fungerar väldigt olika. Vissa kommuner upplever att de får ett stort och värdefullt stöd från länsstyrelsen, men andra inte ser att motsvarande arbete görs. 

Kommunens roll i brottsförebyggande arbete?
Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommunerna att arbeta brottsförebyggande. Däremot har kommunen en mängd lagstadgade uppdrag som har brottsförebyggande effekter. Skolan och socialtjänsten är bra exempel på detta. Under de förutsättningar som kommunerna har tycker jag att det brottsförebyggande arbetet fungerar bra. På de flesta håll där det finns problem har kommunen en aktiv och viktig roll i det brottsförebyggande arbetet lokalt. 

Vilka kommuner har kommit längst?
Det är svårt att svara på vilka kommuner som har kommit längst med sitt brottsförebyggande arbete eftersom förutsättningarna och problemen är lokala, men generellt kan jag säga att de kommuner som har ett fungerande lokalt brottsförebyggande råd och som har en strukturerad fungerande samverkan med polisen har kommit långt. 

En stor utmaning är att samhällsklimatet har hårdnat och gängkriminaliteten har brett ut sig från de stora städerna till mindre orter och förorter. Här måste vi jobba tillsammans med polisen för att stävja utvecklingen. 

Hur samverkar länsstyrelsen och polisen för att förebygga ungdomsbrottsligheten?
Kommun och polis har sedan många år en samverkansmodell som de flesta kommuner använder sig av. Det finns lite olika varianter beroende på vilken typ av problem man har lokalt. EST (Effektiv samordning för trygghet) handlar till exempel om att förebygga otrygghet i offentlig miljö med situationsbaserade insatser.

När det gäller samverkan mellan skola och polis så sker den samverkan vanligtvis på individnivå och då kan det bli problem med sekretessen. Är eleven föremål för en social insatsgrupp, eller motsvarande, gör samtycket att parterna kan prata på individnivå för att på bästa sätt hjälpa individen.

Hur ser din roll ut?
Min roll på SKR är att dels att intressebevaka för kommunerna och regionernas räkning och dels ge stöd. Jag företräder mina medlemmar i olika statliga utredningar och grupper och jag har daglig kontakt med Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i olika frågor som rör SKR:s medlemmar. Jag svarar även på frågor och driver nätverk för medlemmarnas räkning. 

Nätverket för kommunal brottsförebyggande (NKB) är ett nätverk som träffas två gånger per år och utbyter erfarenheter. Nätverket fungerar även som ett bollplank för SKR.  

Hur ser du på Skydds roll gällande brottsförebyggande åtgärder?
Jag tror att Skydd 2020 kommer att ha mer fokus på det brottsförebyggande arbetet än tidigare år. Har varit på Skydd ett flertal gånger och tycker att det är en fantastisk mötesplats.